Lysande utsikter

Det är lite lustigt; jag var så väldigt rotad i Göteborg att jag inte trodde att jag någonsin skulle kunna flytta, och så har jag istället funnit att lilla Gourock numer är mitt hem. När jag hälsar på i Gbg känns det konstigt; dels har jag tappat förmågan att röra mig i svenska folkmassor (skottar har mycket mindre personligt revir och går in i och i vägen för varandra på ett sätt som vore otänkbart i Sverige) och dels verkar min brevduveinstinkt för navigering i Gbg ha lagt av.

Hur främmande många saker i UK än må vara, hur otäcka dess politiker och rättssystem; det är här jag bor och är hemma.
NU skall vi rida in i solnedgången iaf...