Från den årliga välgörenhetsgalan Comic Relief:
Tuesday, July 31, 2007
Feodalsamhället strikes back
För den som inte bott i UK kan det vara svårt att förstå precis hur feodalt samhället här fortfarande är. Som svensk ser man inte nödvändigtvis landägande som grunden för samhället men precis så är det här. Ta bara en titt på den här artikeln på BBCs website och förundras.
Personligen gillade jag det här förslaget på hur man kan vända landägarskapet mot lorden:
"There is a fairly simple way to make this less of a viable option. The locals should embrace the fact they have a lord, and make use of his services. 1: For minor issues on the manor, enforce your right for the lord to hear your case in the "Manorial Court" a forum for dealing with the day to day running of the Manor, which he must provide at his expense. The lord MUST also ensure all tenants are informed of the details of the manorial courts. 2: Ensure the lord is keeping proper records of all tenures, eg numbers of chickens, goats cattle etc (this is a required duty) The added expense of running these tasks as well as the many others that a Lord is required to provide would make the fact of having this title more trouble than it is worth.
Mark Scott, Camberley Surrey."
För den som är nyfiken på en titel kan man bli skotsk laird eller lady för en billig penning här.
Monday, July 30, 2007
They're coming to take me away
Eller nja, they may be coming to take me away. Efter två år och sju månader på samma tjänst (kan vara nytt personligt rekord) har jag nu fått veta sådär lite inofficiellt att jag i princip har fått jobb på big blues tech support. Bättre betalt, mindre övertid och inte cover varenda djävla månadsslut.
Eftersom det trots allt rör sig om big blue tänker jag inte lita på ett ord de säger innan jag har det skriftligt men tanken på att det kan vara sant gör mig gladare.
Håll tummarna hörni.
Olyckligtvis har jag inte Napoleon XIV:s originalversion på jobbdatorn så ni får hålla tillgodo med Neuroticfishversionen medan ni tumhåller:
Download Now
Hur minns ni Fanny&Alexander?
Bergman är död, och det är sorgligt men det han lämnar efter sig lär inte bli bortglömt i första taget så han hade all anledning att dö nöjd med sitt verk. Fast mitt mest bestående minne av honom var hur han beskrev hur lätt Erland Josefsson hade för att tjejer och hur han själv hade fått slita - han beskrev sig själv om jag minns rätt som en "kärlekens ardenner" - vilket kan synas en smula magstarkt av en man som nuppade varenda liten nymfett som kom i hans väg. Harriet, Liv, Bibbi, och en lång rad andra. Nio barn på fem äktenskap talar sitt tydliga språk.
Detta om detta.
Bland hyllningarna idag fann jag denna som fick mig att undra om ordföranden för teaterförbundet och jag verkligen sett samma film (klicka för att läsa):Jarl Kulle som roué i all ära, men hur stor del av filmen är den första julen jämfört med allt det som följer? Jan Malmsjö var den som satte outplånliga spår hos i alla fall mig första gången jag såg hela filmen.
Därför en kort omröstning; hur minns ni Fanny och Alexander?
Thursday, July 26, 2007
Högre länder får man leta efter
Har haft vännen R på besök och vår letargiska läggning till trots har vi hunnit med bla en tur till de västliga högländerna. Från Greenock for vi via Erskine bridge till Loch Lomond och därifrån via Inveraray till Oban. Som vanligt gäller klicka på bilderna för full storlek.
Utsikt från Rest and be thankful
Vy från Inveraray mot det av träd skymda slottet och den gamla bron
Skotskt landskap
När man ser det litegrann såhär från Oban
Vy över byn Glencoe från Loch Levens norra strand
Lilla Kinlochleven ligger inklämt mellan bergen
Början till själva passet Glencoe, Hagrids stuga i HP-filmerna brukar ligga till vänster i bild
Svårt att göra den här platsen rättvisa i bild
Klyftan strax h om mitten är den över vilken bron spändes i Monty Python and the Holy Grail. John Cleese vågade inte gå över utan det föll på Terry Jones. Till höger dalen där Rob Roy gömde den boskap han stal från Campbells.
Ogenerad hjort
Något mer modest hjort i höglandspanorama
Monday, July 23, 2007
Det är över - SPOILERS
Skulle du inte ha läst senaste Pottharry rekommenderar jag att du återkommer när du gjort det. Du är varnad.
Nu har sorgearbetet börjat för fru som måste finna sig tillrätta i en värld där Severus Snape är död. Att han var en hjälte när han dog är klen tröst när dumme Harry och de andra korkade barnen minsann får leva och yngla av sig. Hjälten i hela historien är död; hans död var onödig, och nu är Fru otröstlig. Hon har försökt intala sig att "yeah it was really sad WHEN THE LADY STOPPED WRITING THE GUY" men det fungerar faktiskt inte så. Litterära karaktärer är nog så verkliga och man kan investera lika mycket känslor och tid i dem som i andra människor.
En del av detta är att hon sörjer sin allra första fandom och jag förstår henne, men kanske att hon kan hitta en annan kärlek, en ny intelligent, besk man med lite djup i karaktären. Gregory House är nog det närmaste som bjuds just nu, men det kan ju dyka upp nya...
Annars kunde man hoppas att Rowling gör som Neil Gaiman och ger ut en volym till bara för att knyta ihop alla trådar hon lämnat hängande, men sådan tur kanske vi inte har.
Hursom, sorgearbetet fortgår och det tröstas med glass och kattmagekliande.
Dessutom frossar hon i Russian Reversals och skratt hjälper. Bidrar med en egen hastigt klippt och klistrad (jag vet att den inte håller sig till regeln om att sista ordet skall vara you, men vadfan):
Friday, July 20, 2007
Det dundrar uti rättens krater
Rättmätig vrede av en kraft man kunde önska sig från svenska politiska kommentatorer. Lånad från Bitch PHD.
Thursday, July 19, 2007
Wednesday, July 18, 2007
OMG LOL FAG
Your Score: Lion Warning Cat
62 % Affection, 56 % Excitability , 44 % Hunger
You are the good Samaritan of the lolcat world. Protecting others from danger by shouting observations and guidance in cases of imminent threat, you believe in the well-being of everyone.
Link: The Which Lolcat Are You? Test written by GumOtaku on OkCupid Free Online Dating, home of the The Dating Persona Test |
Return of FNG
Minnesgoda läsare kanske minns mitt gnällande om min "half german, halfwit" kollega från fordomdags?
Han har dykt upp igen, den här gången för att be mig vara hans referens till ett jobb han söker i USA.
Nu står jag i valet och kvalet; hänvisa honom till vår HR, ljuga för hans skull och gotta mig åt att amerikanerna gott kan ha honom, eller vara hans referens men vara ärlig när de ringer. "Yes, I worked on his cases for several months", "Definitely the kind of colleague that leaves an impression" eller kanske "I can honestly say that he was in a class of his own".
Kanske lika bra tacka nej?
Tuesday, July 17, 2007
Storskalig marknadsföring
Sedan urminnes tider har barnlösa par vallfärdat till The Cerne Abbas giant i Dorset för att idka könsumgänge på jättefigurens så framträdande mandom i hopp om att hans virilitet skall smitta. Nu har PR-firman med ansvar för Simpsonsfilmen skapat en ny jätte som sväller mer på annat håll; en gigantisk Homer komplett med y-frontare och bakverk. Det ryktas att traktens ungdomar börjat "do it in the donut".
Vad det kommer att få för effekt på nativiteten törs jag inte uttala mig om.
Monday, July 16, 2007
"Säg vad har ni för yrke?"
När jag som ung tonåring lagt ifrån mig Mad, X9 och Fantomen dök Horst Schröders Epix/Pox/Maxx/Brök och allt vad de hette upp som räddare och visade mig att det fanns något utanför det trångt linjära berättandet i familjen Bonniers strängt reglerade serievärld.
En ny värld med brutet berättande eller rentav helt utan traditionell struktur där sex, våld och biljakter samsades med tragik och trams.
Det var framförallt detta trams jag fastnade för, och framförallt då den egyptisk-franske tramsmästaren framför andra; Édika.
En del av varför Fru och jag fastnade för varandra var att vi delar kärleken till Edika och fann att vi kunde citera hela serier för och med varandra. Nerdlove!
Skall inte orera i timtal om hans storhet utan överlåter på läsaren att själv antikvariskt införskaffa något av de utmärkt översatta albumen, tex "Gottet slut, allting slut" eller "Grädde på moset".
Och som avlutning: "TANDLÄKAREEEEEEEE!!!!"
A right royal mess
Började se på den nya versionen av Casino Royale igår. Hade jag betalat för att se den på bio hade jag känt mig lurad, för fy så usel den var. Den fick spoofvarianten med David Niven att framstå som genomarbetad och välspelad.
Låt vara att figuren Bond inte känns så fräsch idag som han kanske gjorde när Ian Fleming skrev sina böcker, men gosse vilken skräpfilm.
Inget av charmen i de gamla Bondfilmerna och till och med mindre story än den genomsnittliga Bondfilmen brukat ha. Istället har man försökt ersätta handling med action och det håller bara inte. Att man inte håller sig till storyn i böckerna är på något vis standard, det har de aldrig gjort, men att i sin iver att uppdatera Bond tappa handlingen helt är mindre bra.
Daniel Craig har jag inget emot - han var utmärkt i Layer Cake - men någon Connery kan man knappast säga att han är. Förslaget att att ha Ewan McGregor till ny Bond tilltalade mig mkt mer, inte minst därför att Bond faktiskt skall vara skotte, men nu blev det alltså den blonde public school-pojken. Början till slutet för Bond säger jag, och det kanske kan vara på tiden.
Fräscht att rescensera fjolårets filmer kanske ni tycker, men då svarar jag blättan-blättan-bläh.
Tvåhundra poster
Det skall vi fira med lite mer tjat om The Edinburgh Military Tattoo!
Här är förra årets absoluta höjdpunkt, de fruktansvärt skickliga herrarna i the Top Secret Drum Corps från Basel. Det här tycker jag är något som visar varför vi har nått dit vi har som art; vår enastående förmåga att samarbeta koordinerat i flock. En helhet större än summan av de individuella delarna. Fru hävdar att det därför jag blir så rörd av säckpipeband också, och det är mkt möjligt. Vid Cowal highland games förra året såg vi en amerikansk dam, iförd bla en stor tartanrutig filt, stå och gråta hejdlöst så att mascaran rann till ljudet av säckpipeband som värmde upp, dvs ett okoordinerat hav av pip, bröl och trumslag. Vi skrattade inte åt henne, och med henne kunde vi förstås inte skratta, men låt oss säga att vi log lite runt henne.
Top Secret Drum Corps skall som det tycks inte gästa Edinburgh i år, men man kan ju njuta av förra årets show för det, så gör så.
Wednesday, July 11, 2007
Erhrm alltså
Inte för att jag vill vara en sådan där irriterande djurägare som upphöjer minsta tic hos sitt husdjur till allmänintresse, men nu är jag en gång sådan så ni får hacka i er - så det så.
Vår lilla kisse är nämligen det mesta vanedjur jag stött på i kattväg. Visserligen sover hon kanske sexton timmar per dygn så man skulle tro att det inte bleve mycket tid över till vanor, men då skulle man bedra sig. Varje morgon vill hon ha den omgång burkmat som blivit tradition (därför att veterinären sade att hon var ordentligt underviktig), och likaså när vi kommer hem. Skulle man råka glömma det, eller kanske vilja hinna få av sig skorna eller sätta på kaffe får man högljudda påminnelser.
Likaså har hon infört läggtider; runt elva kommer hon och försöker valla oss i säng. Skulle en av oss vilja sitta kvar lite framför dator eller tv går hon varv på varv mellan sovrum och vardagsrum tills alla är samlade. Då hoppar hon upp i sängen, oftast på min sida, och vill bli klappad.
Sådan är alltså rutinen hos oss och jag måste säga att jag trivs förträffligt med vårt en smula letargiska kelmonster som nu till framförallt Frus ohöljda förtjusning börjat få lite hull. Kan vi nu också lyckas få henne att röra lite på sig kanske veterinären blir gladare vid återbesöket...
Monday, July 09, 2007
Saturday, July 07, 2007
Ännu en smakfull webserie
Minns vad Edith Sitwell sade; good taste is the worst vice ever invented:
Thursday, July 05, 2007
Oh frabjous day
Jag har precis lyckats fixa oss biljetter till the Edinburgh military tattoo som går av stapeln som alltid i början av augusti på Edinburgh Castles borggård. Detta har jag velat sedan jag var liten, tjohoo!