Läskig semester

Skottarnas favoritdryck är inte destillerad, om nu någon eventuellt trodde det, utan portellos lite mer syntetiska kusin Iron Brew. Allra mest känd är den i inkarnationen Irn Bru från bryggeriet Barr och för denna har det nu gjorts en reklamfilm som fru och jag fnittrar förtjust åt varje gång den visas.
Gotvännen J påstår att det är gott att blanda Irn Bru med gin, men juryn är fortfarande ute på den tror jag. Själv tycker jag om att blanda julmust och tequila men denna min "mexican christmas" har aldrig riktigt appellerat på massorna... *snyftar stilla*



En kort förklarande not om det som händer i filmen: Blackpool är britternas riviera, beläget vid den nästintill tropiska irländska sjön. Dit far de i horder varje sommar för att leka på nöjesfältet på piren, spela på casinon, rida åsnor på stranden och fara upp i the blackpool tower. Vadandet på den långgrunda stranden föregås av ombyte i de traditionella badhytterna. Sedan följer binge drinking och rajraj natten lång, men där drar vi en barmhärtighetens slöja över det hela.

Putjibläh

Ingen lust alls att gå till jobbet idag. Såhär känner jag mig:

Fru och jag dissar filmvetare

Det hela började med att Fru läste Aftonbladets nya filmblogg:
"Precis när jag tror att mängden söta bimboider på Aftonbladet hade nått kritisk massa länkar de till sin filmbloggare Andrev [sic] Bergström"
Sedan tar hon heder och ära av honom och säger bla att "
Att påstå att Zombiegenren kräver vemod för att vara en riktig Zombiefilm är som att påstå att en dansfilm kräver ishockey för att vara en riktig dansfilm"

Detta satte igång mina egna tankeprocesser - det blir gärna så med henne.
Frågan är: kan man slå i filmvetare vad som helst?
Det tror vi.
Jag ser framför mig en föreläsning med en trött lektor som sett alldeles för många prettopopsnören komma och gå genom åren:
"Ja och som ni förstår så hade Fassbinder inte varit Fassbinder utan rötkamrarna..."
"...lägg särskilt märke till det djärva brottet mot hela polisfilmsgenren att byta ut lobeliorna mot uppstoppade hamstrar..."
"Varför tror ni att Bergman här valde att skildra sexakten med ett arbetarfik?"
Eller vad sägs om "genomgående i tysk expressionism används övergångsställen för att skildra hunger" och "att barnvagnen i Potemkin symboliserar borsjt är ganska självklart, men hur tror ni Eisenstein tänkte när han zoomade in på avfallskvarnen?"

Kära läsare har ni själva några förslag till genredefinierande kategorier?

Fru dissar svenska folkets Astrid

Fru - jag är så omåttligt stolt över henne:

"Lantz i P1 är roligt. (bara Annika Lantz kan rapa i direktsändning, först blåneka och sen skylla på Linné-allergi)

Igår ägnade de sig åt att diagnosticera seriefigurer efter att en amerikansk psykiatri-organisation förklarat att Darth Vader led av Borderline. Som av en händelse handlade min db för ett par dagar sen om underdiagnosticerandet av borderline hos män. Ett tag funderade jag på att utveckla schizofrena drag och börja envisas med att Annika Lantz älskar mig, läser min dagbok och sänder hemliga meddelanden via radion – jag kände efter hårt och länge om min lilla girl-crush på Lantz kunde utvecklas till full blown psykos, men det verkade så ansträngande, och dessutom har jag tvättstugan så jag sket i det.

Istället bestämde jag mig för att diagnosticera Lindgrenversum. Det gamla skrället fyller ju hundra och den hysteriska dyrkan har nått nästan Bacchanaliska nivåer. Jag är övertygad om att perverst cosplay försiggår på Astrid Lindgrens Värld när turisterna har gått hem: jag tror det leks hejdlöst med Nils Karlssons ”pyssling” rakt upp i tjillevippen medan Kling och Klang med bestämdhet hävdar att Pippi Långstrump gillar hårda tag.

Men det är inte därför jag är här: jag vill helt seriöst peka på några saker som har skavt på mig sen jag var liten, och jag tänkte börja med Madickens mamma.

Madickens mamma lägger sig med ”ont i huvet” när hon inte är nöjd med tillvaron. Hon lämnar över husets och barnens huvudsakliga skötsel på Alva – trots att Alva egentligen är anställd för att städa och laga mat. Vad _gör_ hon hela dagarna? Ingen vet – eftersom berättelsen ses genom Madickens ögon är hon nästan fullständigt frånvarande. Madickens pappa verkar van att tassa runt mammas humör – ”varföre så sur och trumpen, är det något jag har gjort?”. Hon har orealistiska förväntningar på sin man – som att han själv ska jaga bort en flock tjurar. Ibland har hon har små utbrott av energi, som tex när hon tar itu med avlusning.

Är hon depressiv? Bipolär? Eller är hon mögligen bara lite passivt aggressiv? Det är i alla fall uppenbart att det finns en sorts dysfunktion i familjen: Pappa vill inte vara hemma, när han är hemma koncentrerar han sig på barnen: för att kompensera? – eller för att fly? Vi har förstått ett par saker utifrån den information vi har: Pappan är journalist på vad som förmodligen är en vänstertidning. Han har troligen radikala idéer och har förmodligen varit ganska idealistisk. Kajsas bakgrund verkar vara ur den övre medelklassen, och hon verkar ha svårt att anpassa sig till tillvaron på Junibacken, och hennes mans och dotters val av sällskap.

Pappan tilltalar sin fru på ett ironiskt sätt och förminskar hennes handlingar när hon väl agerar. Jag kan inte låta bli att tänka att deras dialog påminner om Scener ur ett Äktenskap. Eller Smultronstället, men utan sexreferenserna. Det finns en fysisk attraktion, men all annan kommunikation verkar trasig.

Madicken är intelligent och känslig. Introvert av naturen reagerar med att dra sig in i sig själv och bli en fantasist – ibland så till den milda grad att hon tror sig själv, som med Rickard, ibland så att hon försätter sin lillasyster i livsfara, och till slut bryter benet i ett försök att hoppa fallskärm från bodtaket – medan Elisabeth blir utagerande och aggressiv: hon startar slagsmål och rymmer. Om två flickor nånsin arbetat för att få sina föräldrars uppmärksamhet så är det de.

(Abbe i grannhuset är ett typiskt ”duktigt barn” från en alkoholistfamilj. Han har god kontakt med verkligheten, men tar alldeles för stort ansvar vid femton års ålder – både hans far och hans mor lägger över vuxenansvaret på honom och han svarar med att bli duktigare och duktigare.)

Madickens och Lisabets mamma lider troligtvis av en reaktiv depression, och deras pappa visar prov på passiv aggressivitet och flyktbeteende. Närvaron av Alva räddar flickorna från att bli fullständigt uppfuckade.

Emil – jag är ledsen – men jag tror Emil är helt frisk. En helt frisk, kreativ, liten kille med lite för hög intelligens för sin omgivning vars energi inte riktas ordentligt. Det är nästan obehagligt hur lite hans instängningar i Snickerboa verkar påverka hans mentala hälsa. Jag minns inte så bra – men jag har för mig att han de facto aldrig får nån fysisk bestraffning, sina påhitt till trots: hans pappa har alltid lugnat sig innan Emil släpps ut. Starkast reaktioner får Emil på påhitt som försätter honom själv eller andra i fara, vilket visar att Anton känner kärlek till sina barn.

Nu kommer mitt chockerande erkännande: jag tror inte ens att Emils pappa har nåt fel i huvet. Jag tror att han är en man i en tid som ser fysisk bestraffning som acceptabel, och som garanterat själv fått stryk som barn, som lever i en värld där han är gårdens överhuvud och ska ha respekt, men som inte får den, och som _trots_ detta föredrar att inte smiska sina barn. En enda gång minns jag att Anton reglar Snickerboa utifrån – annars är den alltid reglad inifrån: Emil har ett visst mått av kontroll över situationen.

Det betyder inte att det inte är traumatiskt: att se sin förälder så arg eller att behöva låsa in sig – men de flesta barn i Emils generation hade fått så mycket stryk att de behövde kryckor med de påhitt han har för sig. Emils pappa klarar till och med att – motvilligt, erkännes – ge beröm när stölleproven ger god utdelning.

Däremot har Anton med största sannolikhet magsår, vilket ibland kan orsaka irritabilitet.

Min teori är att han tagit över gården när den inte gav nån vidare avkastning, och att han med hårt arbete och öknomi gjort det till det mönsterjordbruk det är när vi träder in i historien. Notera att gården bara har en enda piga och en enda dräng – Anton och Alma arbetar båda hårt på gården. Kanske Anton är den första generationen i sin familj som äger sin jord? Kanske var hans föräldrar torpare? Det har utan tvivel kostat blod svett och tårar att skapa gården. Jag får en känsla av att Alma kommer från mer solid bondesläkt – för hon har inte samma ängsliga överhetsbeundran som Anton har. Anton har jobbat hårt – han är hemmansägare, kyrkvärd och respekterad i bygden: - han gör fortfarande investeringar i gården: de har inte så många kor som de skulle behöva, och frånfället av en värphöna måste genast ersättas. Jag skulle tro att respekten, solvensen och framgången i familjen Svensson startade med honom, och så har han fått denna son som drar spektakel över honom och gården oavbrutet. Hur gammal är han? Hur gammal var han när han vågade fria till Alma? Sånt undrar jag över.

Att Pippi Långstump är sociopat och patologisk lögnare är för enkelt – det är inte ens intressant. Tommys och Annikas dependecy-syndrom är dock intressant. Man undrar var det kommer ifrån. Deras föräldrar verkar lite stela, men relativt normala.

Stackars Lillebror är Schizofren och kör inte ens igång mig om den megalomaniska psykos som ”Mio” befinner sig i... Puhliis – ja, just det: din RIKTIGA pappa är en KUNG! Silly me – jag trodde du var ett helt vanligt fosterbarn som fått emotionellt avvisande fosterföräldrar. Andar och guldäpplen säger du? Ja just det – och säg mig: får du hemliga meddelanden av människor du tyckt du fått kontakt med? Du kan göra dig _osynlig_? Och nu ska du rädda världen? Jamen lycka till då – vi hörs.

Jaaaa – det är fantasiii. Jag veeet. Men ibland undrar jag hur det kommer sig att Lindgrens ungar alla beter sig som fallstudier."


Återgivet med benäget tillstånd av författerskan.

Det är ju själva fan...

...att det skall fans till för att ge storyn djup och göra den intressant.

Ibland är Skottland skotskare än annars

Får i hällregn, det är så bra det blir här i lågländerna...

Menvadfan

Den här bloggen började ju lite smålustigt sådär men efter ett par inlägg började jag tycka synd om den galne inneboende och ungefär halvvägs insåg jag att skribenten är riktigt empatistörd, eller möjligen vad man med en teknisk term kallar ett arsle.

Då var denna mycket roligare.

Fortfarande väldigt bra

Den fick inte spelas på radio eller visas på tv men den är väldigt rolig och bra och finns att köpa på nätet:

En dag att minnas

Fru och jag träffades i september 2003, och igår hade vi varit gifta i tre år.
Fast det mindes vi inte förrän sent på kvällen.
Man får se det som att vi firar mest varje dag.

The Pre-Senile Duo strikes again

Min kjol och jag

Det har av och till influtit önskemål om att få se min kilt, så here goes:

Noterar att bältet suttit lite löst och halkat ner en aning men det får ni bortse ifrån

Musik jag definitivt gillar

02 Bulbes.mp3

Förvirrande

Har installerat en last.fm-widget som skall spela min radio, dvs den musik jag gillar. Det gör den för all del men med på köpet slinker det grupper som jag förmodas gilla baserat på vad jag redan lyssnar på, och där dyker det ibland lite förvånande saker.

Vill man testa klickar man i marginalen till vänster.

Blogg en dag, ett ögonblick i sänder

Alltmer har jag hänfallit åt bildbloggande istf mitt vanliga strunt och Fru tycker att jag får bestämma hur jag skall ha det. Kanske är det dags?
Vad tycker ni? Skall jag hålla en liten omröstning kanske?

Tragikomiskt

Ye cannae change the laws of physics...

Välkomna till nittonhundratalet!

I ett häpnadsväckande genombrott har nu en brittisk forskare uppfunnit en återvinnings- och nedbrytbar mjölkförpackning i kartong. Vad skall de hitta på härnäst...

Såvitt jag minns var det i mitten av 40-talet vi fick mjölktetran i Sverige, men då detta tycks vara någon sorts bag in box-lösning kanske familjen Rausing låter bli att stämma honom.

Gourock Highland Games pt II

Som vanligt bjöds höglandsdans; släggkastning; pipebands och -majors men också gymnastik- och av någon anledning cheerleaderuppvisning. Förvirrande. Där fanns snabbmatshaggis; en officer från Argyll & Sutherland Highlanders med deras regementesmaskotshetlandsponny (se där ett sammansatt ord man inte skriver varje dag); godis- och glassförsäljare; min personliga favorit - spritlotteriet; en rovfågelsskyddsförening var där med allt från vråk via ugglor till kungsörn (fast jag är hemskt kluven till att hålla rovfåglar i fångenskap på det sättet - att se dem försöka flyga sin väg men inte kunna för att de var fastbundna var hjärtskärande). Cage föreslog att vi skulle släppa dem fria så att vi på samma gång kunde göra dem glada och bli av med de irriterande bjäbbiga småhundar som man tvangs se upp för i folkmassan.

En hund som inte var svår att se var den irländska varghund som tålmodigt lät sig fotograferas fast han uppenbart tyckte det var lite generande. När vi stod vid modellbåtssällskapets lilla tält fick jag chansen att lite i smyg ta en sensationell bild och jag är stolt över att kunna presentera fotobevis på vad skottar har under kilten; grå boxershorts.

City Of Brechin Mercury Signs and Designs Pipe Band har uppvärmning innan bandtävlingen

En man och hans pippi (notera texten på hans halsrem)

Ett band gör entré

Ung skotte med sällskap

Något äldre skottar i sällskap

Spritlotteri - kul för hela familjen (skylten infälld för bättre läsbarhet)

Paus i tävlandet (texten på paviljongen är "var hundratusenfalt välkommen" på gaelic)

Kiltbilden - titta bakom och ovanför båtarna

Highland five

Dunsen vid nedslaget är kastväsendet

Chicks dig kilts

En man och hans regementes ponny

Lilla My svärdsdansar längst till vänster i bild

Gourock Highland Games pt I

Idag hölls det första av årets highland games här i Gourock. Vi drällde runt i flera timmar och hade väldigt roligt.
Börjar min rapportering med en ganska skruttig video som visar ett av banden som värmer upp innan de skall in och tävla.

Den felande länken

http://www.funkarnte.alls

För Ricky Gervaise-fans

Jag är ingen vän av The Office eftersom pinsamhets- och fönedringshumor får mig att vrida mig i fåtöljen, men hans standup är riktigt rolig.
Bifogar också ett klipp som visar hans new romantic-period på åttiotalet.
Det var tider det...

Mer tjat om Frontalot

Vill bara påpeka för eventuella manliga läsare att MC Frontalot på sin hemsida alldeles gratis erbjuder tjänsten "Ask an actual girl" för alla de där sakerna du funderat över men aldrig haft någon att fråga.

Vi for till stan

Det var rackarns trevligt och en hemskt fin eftermiddag för en promenad innan bion. Vi utforskade stadsdelen Garnethill litegrann, kvarteren runt The Glasgow School of Art och så, och spanade på en lägenhet på Hill Street.
Dessutom ligger där en fin liten park.
Några bilder nedan.

Avfärden från Big blue

Det fina huset vid järnvägsvallen


Cage kollar på en kritstrecksrandig kilt


Konstskolans entré

Vy över Dalhousie Street med Paisley i fjärran (notera att Charles Rennie Mackintosh fick designa tom lyktstolparna runt konstskolan)

Let's be careful out there

Den lilla parken

Udda väggmålning (autentiska glasweigan ungdomar till höger)

En berättelse ur livet huggen i sten

Här tränades det taekwondo och spelades teater

En trevlig utflykt alltså. Spindelmannen däremot var, som min minsta systerdotter skulle ha sagt, inge' vidare. Underhållande men dålig är det snällaste jag kan säga.

Fru ger råd till sin dotter, om hon hade någon

Med benäget tillstånd återgives här Frus senaste dagbok på Helgon.net:

Kära Dotter!

Var alltid jävligt misstänksam när folk börjar använda ord som ”sunt förnuft”. Sunt förnuft är nämligen ofta samma sak som kulturell hegemoni och betyder att nån annan vill bestämma över vad du får tycka är rimligt, så att du inte ifrågasätter varför du får så lite av det du producerar.

Använd inte sunt förnuft, kära dotter, använd _ditt_ förnuft_. Använd de ramar du skapat för dig själv och som jag har försökt visa dig genom mitt sätt att vara. Använd din personliga etik och inse att solidaritet är ett överlevnadsdrag hos mänskligheten, det gäller bara att välja vem man ska vara solidarisk med. Någon som arbetar mot ett mål gemensamt eller kompatibelt med ditt. Inte någon som vill att du ska ha dåligt samvete för din sexualitet, eller för dina ambitioner, eller för brist på vilja att prokreera dig, eller för din ovilja att vara piga hellre än arbetslös.

Sunt Förnuft är anledningen till arbetslösheten – inte dess lösning. Utbildning. Utbildning och samarbete. Inga friska människor är arbetsovilliga – det finns bara en gräns när det inte längre är värt det, och den gränsen utgår ifrån vad någon är villig att betala för arbetet – inte huruvida man kan få lika mycket bidrag, min kära dotter. Glöm aldrig det. Din tid, din styrka och dina kunskaper är värda något – den som tror att något är värt vad man är villig att betala för det är välkommen att gå in hos en Volvohandlare och säga sig vara villig att betala femtio kronor för en ny Volvo och inte ett öre mer. Om de kommer ut därifrån med Volvon – utan att ha erbjudit tevetid, gratisreklam eller kändisendorsement, utan i utbyte för Volvon har lämnat femtio kronor och inget annat – då ska jag börja överväga om min tid och min kropp och min lojalitet är värd vad jag kan få, och inte vad jag tycker den är värd. Tills dess kära dotter: ta inte skitjobben. Ta dem inte. Om borgerligheten drar in din a-kassa, så hitta på något annat, jobba svart, stjäl – men ta inte ett arbete som tär dig och får dig att fråga varför du lever. Som får dig att tvivla på ditt värde.

Bråka, kära dotter – och får du sparken, så gå vidare, men bråka. Ditt värde ligger inte i huruvida du är omtyckt eller populär av ovidkommande chefer eller ens kollegor – ditt värde ligger i dina handlingar och inte i vad du omsätter för någon annan. När jag dör vill jag inte kunna säga: ”Min chef gillade mig” – jag vill kunna säga: ”Jag gjorde skillnad”. ”På ett enda ställe gjorde jag skillnad, och skillnaden nådde fler än bara mig själv.”

Gå aldrig på myten att vi blivit medelklass. Den svenska medelklassen är en lurad arbetarklass med plattskärmsteve, bortskrämd från solidariteten av rädsla för överhetens repressalier. Och de har anledning att vara rädda: den svenska överheten använder våld och sanktioner för att hålla den som säger ifrån i schack. ”Sunt Förnuft” gör att den svenska ”medelklassen” inte bara fruktar för sin kropp eller sina ägodelar – de tror också på fullt allvar att det är skamligt att ha varit föremål för polisens uppmärksamhet. För de har indoktrinerats till detta. Det är inte våldet, och inte sanktionerna – utan skammen som hindrar ”medelklassen” från att strejka, demonstrera och vägra vidriga arbeten.

Du vill inte bli medelklass – den enda klass som är värd att vara är den självförverkligande klassen. Vad självförverkligande innebär – det bestämmer du. Om du i djupet av ditt hjärta bara vill ha ett hus med en trädgård, då ska jag inte bråka med dig. Men om du tror du vill ha ett hus och en trädgård för att du har sett det i Sköna Hem – huruvida så är fallet lämnar jag till dig att avgöra, jag har tilltro till ditt förstånd, kära dotter – då är det dags att se över sina prioriteringar.

För vem tjänar på att du lägger all din energi på att fylla ditt hem? Om du släpar dig till ett helvetiskt slaveri varje morgon och säljer bort merparten av din vakna tid för pengar som inte räcker att leva på, än mindre till ditt Sköna Hem?

Våra barn är kapitalismens gisslan. Envar som har ansvar för ett barn tar skitjobben om inget annat står till buds. Därför behöver vi solidaritet: om vi hjälps åt att försörja varandra behöver inte ens föräldrar sälja sig. Men fråga dig, dotter, varför det verkar så oändligt viktigt för vår överhet att vi föder barn? Befolkningstillväxt? Pensioner? Nej, de skiter högaktiningsfullt i befolkningstillväxten - de kommer att anställa dyra sköterskor till sina åldrade föräldrar, och de har skott sig nog för att inte behöva lita till någon pension. De vill att du förökar dig, kära dotter, så att de ska ha en gisslan att hålla över ditt huvud. Så har vi hamnat i en situation där det är en politisk handling huruvida man skaffar barn eller inte. Där dina möjligheter till att välja ett liv med barn kringskärs av marknadens önskemål. Skaffa gärna barn, kära dotter, men var medveten om hur de kommer att användas som vapen mot dig, varje dag resten av ditt liv, och hur du kommer att användas som vapen mot dem, när de är vuxna och du är gammal. Var medveten om det, och försök sätta gränser för var, när och hur du går med på detta.

Sluta aldrig ifrågasätta varför du tycker en viss sak, eller varför du tror att du vill ha något.

Jag litar på din urskilningsförmåga, och jag är stolt över dig.

Din Mor, om du hade någon.

Jubileum

Noterade just att posten nedan var nummer 150. Det skall vi fira med att fara in till Glasgow och se på nya Spiderman. W00t!

Ny hjärnplåga

Fnissar hjälplöst åt tuban i refrängen

2 garcons pour une fille.mp3

Glasgow - om du inte har bestämt dig

Vi funderar på att flytta.

Inte tillbaka till Sverige ännu, men väl in till Glasgow. I nuet bor vi väldigt vackert i lilla Gourock men då vår hyresvärdinna har flaggat för att hon förmodligen kommer att sälja sina hyreslägenheter när hon snart går i pension har vi måst fundera över hur vi vill göra. Köpa lägenheten kan vi knappast få råd med, och skall vi ändå flytta kunde det kanske vara dags för en rejäl förändring.

Lantlig idyll har vi nu haft ett par år av, kanske är våra känsliga nerver starka nog att tåla lite storstadsliv? Det är så mycket vi aldrig hinner med eller ids för att det kan vara knöligt att behöva passa tåg eller långt att resa för en spontan önskan att få äta ryskt men bodde vi i Glasgow skulle vi förmodligen göra mer av det stora utbud staden har.
För £10 i månaden får man t.ex. gå så mycket på bio som man bara orkar (skulle lätt löna sig för oss), vi skulle kunna testa fler restauranger, gå på fler muséer och utan att behöva oroa oss för att fånga sista tåget gå på spelningar. Kanske skulle vi rentav doppa tårna i klubblivet, vem vet.

Eller också blir det mycket detsamma; filmkvällar i soffan med hämtmat, fast i ny miljö.
Vet ni det är inte så dumt det heller.

För att ni skall få någon sorts idé om geografin har jag lekt med googlemaps:


Inringat i gult är lilla snuttiga Gourock så att ni kan se sträckningen längs Clyde.
I korthet är det såhär:

Västra Glasgow är fint att bo i och lite dyrare. Iofs finns det fortfarande gamla arbetarbostäder åt kelvingrovehållet till som man kan ha råd med, men dem bor det ofta studenter i (nära delar av universitetet som det är) och de är tydligen hett efterfrågade.

Söder om floden är det inte så fint ännu, även om det har blivit många bostadsrätter precis tvärsöver floden från centralstationen och Gorbals som brukade vara en slum med riktigt dåligt rykte har blivit "New Gorbals" med nybyggen högt och lågt.

Stora delar av Centrala Glasgow är inte så fint att bo i, så i merchant city kan man hitta lägenheter - ofta ganska sunkiga enligt välunderrättad källa - till hyfsad hyra. Även här bor det många studenter och det finns många restauranger, komediklubbar, barer och caféer. Gentrifieringen smyger sig dock på och snart nog lär det bli dyrt mest överallt.

Ju längre österut man kommer desto sunkigare och eländigare blir det. Höghusområdena runt Glasgow Green är en smula socialt belastade om vi säger så och vill man ha riktigt slum är det där man skall leta.

Vi har ingen brådska med flytten förstås, men vi har smurfat runt lite och funnit att vi med en hyreslägenhet någonstans från Merchant City till kanske Dennistoun (östra centrum ungefär) skulle kunna gå ungefär jämnt upp med de ökade resekostnaderna och faktiskt ha bara lite längre restid till jobbet (Big Blue ligger ungefär där det står A78 söder om Gourock).

I skärt har jag ringat in Loch Lomond, mest som kuriositet. För den som eventuellt inte vet hur det hänger ihop med att ta "the high" respektive "the low" road dit så anspelar det på den gamla keltiska tron att de döda färdas genom jorden. Tar man den rutten hem spelar det ingen roll om man kommer först; man får ändå inte träffa sin käresta. Fru och jag tog istället en av de turistiga båtturerna över ytan i somras och kan rekommendera densamma.
Öarna i sjön är hem till förutom flera extremt lyxiga villor också en av landets äldsta nudistkolonier och en koloni förvildade wallabies som kom lösa från ett privat zoo under kriget och nu har anpassat sig till klimatet.
Rimligtvis kan då även vi anpassa oss till att inte ha vidunderlig utsikt men väl krypavstånd till allt roligt i Glasgow.

Fru är typ finast ba

Igår var det en strålande solig majfredag och efter jobbet gick vi genom parken - fru poserade tålmodigt i en stor rhododendronbuske (lätt att börja stava till, svårt att sluta) tack vare mitt hemliga knep för att få mitt objekt att slappna av - till den pyttelilla lyxgodisaffären på Kempock Street.
Där köpte vi varsin liten bägare glass (mintchoc och bannoffee i mitt fall) som avnjöts nere vid vattnet under intensiv psykoanalys av hela karaktärsgalleriet i muminböckerna.
På hemvägen gick vi till det nyaste kinesiska hålet i väggen på Shore Street och köpte en stor låda med tre olika rätter + soppa och fried rice för en relativt liten peng och när vi väl lyckats ta oss hem (min syreupptagningsförmåga är lite kass såhär efter bronkiten) satte vi prompt i oss nästan alltihop framför två gamla avsnitt av Third rock from the sun, varpå jag lika prompt somnade på soffan.
En fin fredagskväll alltså för ett par med medelålder på horisonten (och den fräschaste takeaway jag ätit sedan vi flyttade hit).

Parklife


Rhondondondondron överallt

Fru

Äntligen någon som säger sanningen om Ebba von Sydow

Tooookig, tooookig säger jag

If you don't like rock and roll dig what you've been missing - aaaaargh

Rocken - här för att stanna?

Har denna låt så skoningslöst fast i min hjärna att det driver mig till vanvettets rand. Har ngn ett tips för att bli av med komplementmusik?
Inte för att den är dålig eller så - den tar bara aldrig slut. Den är på en gång fullständigt förutsägbar (digga det standardiserade tonartsbytet) och irriterande catchy.

AARRGH!

Delat elände är dubbelt elände, så här får ni också Danny & the Juniors:

Rock And Roll Is Here To Stay.mp3

Listdags igen

Stöldad från http://heavenlyaction.blogg.se

1. Vad tänkte du när du såg dig själv i spegeln första gången i morse?
Gjorde min toalett i mörkret - jag är ljuskänslig när jag just vaknat

2. Hur mycket kontanter har du på dig?
En fyra fem pund i bara småmynt - här i landet kan man gå omkring med en smärre förmögenhet tyngande i fickan

3. Vilket ord rimmar på ”test”?
Arbalest?

4. Favoritplanet?
20,5 ljusår till jorden 2 - here we go!

5. Vem ligger fyra på missade samtal-listan på din mobil?
Kollegan G

6. Vilken är din favoritringsignal på din mobil?
Trivdes bra med Inspector Gadget-temat fordomdags, men nu har jag en standardsignal

7. Vad har du på dig på överkroppen just nu?
En svart tshirt från Goats med en overclocked lemon i självlysande tryck

8. Sätter du etiketter på dig själv?
Japp, det står anal neatfreak i min panna. Eller något i den vägen, jag gjorde som sagt toalett i mörkret

9. Vad är det för märke på skorna du har på dig?
Ett par älskade och egentligen utslitna Chirucakängor som gjort god tjänst i åtta (8!) år

10. Ett ljust eller mörkt rum?
Dämpad belysning gärna

11. Vad tycker du om personen du fick denna enkät av/hittade denna enkät hos?
Återhållsamt trevlig

12. Vem vill du helst träffa just nu och varför?
Eftersom fru stal min gamla klassiker om att träffa Dubya med ngt får jag väl svara min okända arvtant från utlandet

13. Vad gjorde du vid midnatt?
Gick och borstade tänderna

14. Vad står det i ditt senast mottagna SMS?
"Hi, how are you? I'm tired again, totally bombed out. How is 0840?"

15. Var ligger ditt närmaste Seven Eleven?
Finns inga i Skottland

16. Vilket uttryck använder du mest?
Ereså?

17. Till vem sa du ”jag älskar dig” senast?
Fru

18. Vilken pälsbeklädd sak rörde du senast?
En vovve som ville hälsa

19. Hur många olika sorters droger har du nyttjat de senaste tre dagarna?
Koffein, Cefalexin, och vad det nu var min andra medicin hette.

20. Hur många rullar film ligger och väntar på att bli framkallade?
En

21. Vilken ålder har varit bäst hittills?
25 var jag ganska nöjd med men eftersom jag träffade fru och fick ett bra liv först senare får jag säga nu

22. Din värsta fiende?
Håller mig egentligen inte med fiender men för Maria Webrant i Göteborg skall jag göra ett undantag. Hon är en riktigt, riktigt dålig människa.

23. Vad har du för skrivbordsbild på datorn just nu?
https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj42C-zu5g6Ta0UfRDWV1TMCxoHQVLItakv6fzk7HECqwtCCz2mfnZbKlBK2Y6HZhc6YK17SlAaxFjAIiX5RwrzttDNeUfhirmnQau7mpaTsfB3uDf6e2KzIMDSGmCOTBWn03yZsg/s1600/G%C3%B6teborg+2007+mars68.JPG

24. Vad var det senaste du sa till någon?
"Thanks" till min chefs chefs chef som höll upp dörren åt mig

25. En miljon dollar eller förmågan att flyga?
Med min förmåga att flyga skulle jag tjäna ihop den där miljonen som inget

26. Gillar du någon särskild lite extra mycket just nu?
Vår framtida katt, oavsett om det blir en bengal eller inte

27. Senaste låten du lyssnade på?
"I'm at home getting hammered while she's out getting nailed" med Banjo&Sullivan

Direktdemokrati

Ur The War Nerds senaste post på Exile.ru:

"FRESNO, CA -- If you can forget the giant sucking hole where our strategy ought to be, and the total hopelessness of it all, Iraq can be a real pleasure to watch just for the sheer coolness of the videos coming out lately. My favorite is the footage showing the bomb going off in the cafeteria of the Iraqi Parliament.

The set-up was classic comedy: a reporter from Al-Hurra, our billion-dollar try at translating Fox News into Arabic, was interviewing a Shi'ite mullah - one of those crusading democracy heroes who also kind of appreciate the $5,000 monthly salaries and $7,000 expense accounts. The reporter's asking the Mullah some fake question when there's a big WHAM! through the wall.

That noise was a bomb going off in the legislature's official cafeteria. It was one of the Honorable Gentlemen from the Jihadi Party saying in real clear language, "I beg to differ." It wasn't exactly Robert's Rules of Order, but it got the point across. "Point of or-duh, Mis-tuh Chairman! I wish to ask the House's indulgence while I pull this little string and blow you to hell before you can finish your American-taxpayer funded hummus lunch special! I wish to express myself with these little ball bearings! I wish to splatter my colleagues, very rare, over the steam tables!"

That, as the hippies say, "is what democracy looks like.""

Läs resten vetja!

Bronchiteratur

Fortfarande inte bra. Djävla skit.
En vän som vill oroa mig lite säger att om jag inte är bra på torsdag när min andra antibiotikakur är över är det dags att börja ta prov för att kolla TB osv.
Heja.