Sunday, April 29, 2007

Soft Saturday

Igår tog Fru och jag picknickfilt, kaffetermos och varsin bok och gav oss ut i parken en stund. Solen strålade, vinden blåste och kaffet hade kardemummasmak. Dessutom bestods vi underhållning i det att en eldsvåda bröt ut i skrotlagret utanför begbilhandlaren på Cardwell Road, färjan från Dunoon kom in och en glad golden retriever satte sig en meter ifrån Fru och bajsade.
Dessutom hittade vi en intressant betongklump på lågvattensstranden.
Bildbevis på allt detta nedan.

Vackert väder

Humo en el agua


Färjglatt

Den krökta ryggen

Fru undersöker en betongsvamp



Dessutom fick jag chansen att komma en bit längre i "Against the day" och är glad för det. En bra dag på det hela taget.

Apropå Wondermark...

...så gäller precis som för XKCD och många andra webserier att man får komma ihåg att låta muspekaren vila över strippen så man inte missar en del av det roliga:

Ännu ett webcomicfynd

Har fallit pladask för Wondermark och tror att fler kan göra det:

Monday, April 23, 2007

Tenacious D + Gollum=Sant

Sunday, April 22, 2007

Polsk Klezmer när den är som, tja polskast kanske?

The Belles of St Trinians - äntligen


Fru och jag har till vår oförställda förtjusning funnit att den av oss så omtyckta serien filmer om den galna flickskolan St Trinians skall få en uppfräschning i form av en remake med imponerande rollista.
Vi håller tummarna.

Wednesday, April 18, 2007

Mår bättre

Nu är min luftrörsinfektion Amoxicillinbehandlad och imorse när jag kom till jobbet var den lilla bäcken fin och gräset doftade nyklippt.
Kunde vara värre...

Tuesday, April 10, 2007

Visdomsord från The Dude



Den extremt kortade versionen av The Big Lebowski, en av mina favoritfilmer.

Thursday, April 05, 2007

Visdomsord från kusin J

Man lär sig saker ibland. Som till exempel att inte dammsuga tangentbordet på en bärbar dator eftersom tangenterna inte sitter så fast som man tror.
Sitter man hemma och är sugen på att lägga pussel kan det dock vara ett tips.

Wednesday, April 04, 2007

Home with the downies


Nu kan jag inte bära min skamliga hemlighet längre; jag gillar gangstarap.
Vad säger ni? Varken överraskande eller speciellt skamligt? Nej kanske inte...

Demografiskt ligger jag förstås någorlunda rätt i det att jag är man, vit och medelklass (utanför USA är för övrigt Tyskland den största marknaden för hiphop) även om jag är för gammal för att ha någon cred att tala om som whigga.
På min topplista på Last.FM ligger såväl Wu-Tang Clan som Beatnuts och Cypress Hill, men det hela började med Dr. Dres platta 2001.

Det är ju så roligt. Framförallt tänker jag då på texterna; ingen kan parodiera gangsta roligare än gangstrarna själva.
Allt från de mest hårresande nödrim till det mest överväldigande självförhärligande bjuds och jag diggar förnöjt. Hårdare kan inget vara, eller något i den vägen.

Ta till exempel Dre själv från ”Bitch Niggaz”:
COMPTON is the city I'm from
Cain't never leave the crib without a murder wea-pon
Huh, I cain't live my life on broke no mo'
And most of these fools ain't shit but cutthroats

Eller kanske Snoop Dogg från The Next Episode:
Takin' chances while we dancin' in the party fo' sho'
Slip my hoe a forty-fo' and she got in the back do'

Låt oss inte glömma grabbarna i Gang Starr från låten The Militia:
I’m the illest nigga doin’ this, dead or alive
Gloria Gaynor on you motherfuckers – I will survive

Vårt främsta svenska bidrag får nog sägas vara Latin Kings i ”Kompisar från förr”:
stilett, butterfly, och bazooka i norra botkyrka dom e inte kloka

Eminem från ”What’s the difference?”:
So what's the difference between us?
We can start at the penis
Or we can scream, "I Just Don't Give a Fuck," and see who means it!

Och slutligen PST/Q från Looptroops gamla hit “Jag sköt Palme”:
så mot vilka bakgrundsfakta kan min blankröst skändas?
inget har förändrats och bara för att trösta mig en smula
smider jag ränker och tänker hädanefter rösta med en kula

Nyfikat

Får tillägga att allt inte var sorg och elände med Sverigeresan.
Eftersom jag var så tidig ut till Kviberg fördrev jag lite tid på ett trevligt fik; Konditori Nice alldeles nära stora kvibergsrondellen.
Den förtjusande trevlige innehavaren bakade egna tolkningar av svenska fikaklassiker och bryggde väldigt gott kaffe. Jag tog en av hans kanelbullar i wienerdeg och blev glatt överraskad, men där fanns mycket annat roligt för den som hade mer tid att botanisera.


Anbefalles varmt till allmänheten (som ni kanske minns är Fru numer "Alla" och jag "Folket" så för att ni inte skall stå lottlösa tänkte jag utnämna er kära läsare till Allmänheten).

Pinsam äldre herre söker liten stuga

Kanske att jag nu när hemresan hunnit lägga sig lite skulle sammanfatta lite.

Göteborg är inte längre hemma, det känns inte som min stad, och det är besynnerligt. Det är nästan en känsla av sorg.
Så gott som hela mitt liv har jag bott där (första månaderna av mitt liv var i Bromma och så tvangs jag tillbringa ett år på F13 i Norrköping) och jag är utbildad stadsguide för Göteborg med omnejd.
Men nu är det inte hemma och dessutom känner jag inte längre att jag vill bo där. Människorna, alla ni vänner och trevliga bekanta som jag samlat på mig är den främsta anledningen till att jag återvänder numer. Ja och så familjen då.

Men vad gäller Sverige som helhet så längtar jag hem en aning. Naturen, drömmen om det lilla röda huset med vita knutar och allt sådant där som jag alltid fnyst åt har gjort storstilad entré i min tankevärld.
Jag blev alldeles till mig av att få se vitsippor när jag var hemma till exempel.

I Skottland har vi mattor av snödroppar istället

För att inte tala om hur det slog an på hjärtesträngarna när familjen for ut till Säve depå (far min är pensionerad flygledare) och tittade till den lilla redwood vi planterade där för flera år sedan (den är kanske en halvmeter hög nu) och den lilla röda bastun bland träden intill dammen gjorde mig pinsamt berörd.

Notera den gigantiska rotvältan i bakgrunden

Tydligen vill jag nu ha svensk idyll, vadfan handlar detta om? Kan det vara hormoner? Eller smygande medelålderssymtom? Här gick man och trodde att man var stadsbarn, gillade asfalt och hänga på fik och så finner jag att jag hellre tar en thermos och möter solnedgången vid en sjö.
Har någon ett förslag på motgift? Kanske att jag borde skaffa motorcykel och hästsvans som alla andra medelålders män i hopp om bättring?

Litet träd jag sätta vill

Tuesday, April 03, 2007

Fiffigt knep med Googlemaps


Alla kanske redan hört om detta men mig hade det gått förbi.