Stor frisyr och den gula faran

Idag har jag haft massor att göra så jag har ägnat mycken tid åt att plöja Kinky Afro, en stundtals väldigt rolig blogg för de närmast sörjande i mediasvängen. Man måste inte gilla eländestriste Nelly för att skratta som fan åt allt om vårens nazimode
Fast ibland känner jag mig lite gammal - iaf nog gammal för att bli lite trött på Donnie Donut och hans vänners lite inkrökta värld av prettoskatekonceptsoul och vem som blev avsugen av praktikanten på DN. Snarare ett ålderstecken hos mig än en brist hos Donnie misstänker jag.

Nåja, apropå nazis kom jag häromdagen att tänka på den fantastiska romanen Gul man vinner land (eller strängt taget Gul mand vinder land efetrsom jag har den danska utgåvan) av Svend Petersen (utgiven - lustigt nog på eget förlag - 1937). I denna skrämmande framtidsvision överväldigas världen av Den Gula Faran. Jodå, alla asiater sluter sig samman under japanskt ledarskap och överväldigar resten av världen med hjälp av de stackars lättledda afrikanerna som inte förstår hur bra de har de under vitt kolonialstyre.

Inget kan hejda dem förrän de geniala tyska forskarna tar fram medel X, som omedelbart dödar alla av asiatiskt ursprung. Faran avvärjd och nytt lebensraum på samma gång ger ett lyckligt slut på boken, men själva poängen finns i efterordet. Svend säger att världen aldrig kommer att få stabilitet, trygghet och fred förrän England och Tyskland tillsammans bildar det pangermanska riket, detta alltså skrivet 1937. Full pott till Svend för barn av sin tid, men inte ett skvatt för fingret på pulsen.
Detta sagt är Gul man vinner land ganska underhållande läsning i klichétyngdrasistiskäventyrsSF-genren och om ni skulle lyckas hitta ett ex så köp den för all del.