Länge har jag haft som medveten föresats att försöka bemöta alla som individer, oavsett vad mitt första intryck stoppar dem i för fack, och jag blir glad var gång någon krossar mina fördomar. Det låter så bra i teorin i alla fall.
I verkligheten är det lite si och så med denna tillkämpade öppenhet. För att citera Senilix så har jag inget emot utlänningar; några av mina bästa vänner är utlänningar, men de här utlänningarna är inte härifrån.
Fast det rör sig såklart inte om utlänningar.
Nej, det rör sig om nätdejtande (normalt tycker jag inte om den typen av DN-svenska ordkonstruktioner men alla dessa vokaler i datea gör mig nervös).
Nu får jag skynda mig att säga att jag inte i princip har något emot nätdejtande; jag gjorde det själv ett kort men intensivt tag och två av mina närmaste vänner träffade sina livspartners på så vis.
Men så har vi kollegan M...
...som länge suttit och videochattat på arbetstid. Till slut kröp det fram att det var en filipinsk tjej han träffat på nätet och som nu var hans fästmö.
Här körde mina fördomar igång som själva fan, men jag kämpade ned dem och försökte tänka att det kunde ju faktiskt vara så att han också hade mött kärleken på nätet och att hon råkade vara filipinska. Jag ville ju inte döma honom utan att ha alla fakta.
Även när han förklarade sitt namnbyte med att skilsmässan från hans finska fru inte var riktigt klar men att under sitt nya namn var han såvitt de brittiska myndigheterna visste inte gift. Han hade ju så bråttom att få hit sin filipinska.
Jaså, sade jag, och när skall ni gifta er då?
På hennes artonårsdag, svarade M.
Detta var för två månader sedan och jag har sedan dess gått omkring och brottats med mig själv. Å ena sidan tyckte jag att saken var klar och att han är ett äckel (M fyllde nyss 41) men å andra sidan ville jag fortfarande tro att det faktiskt kunde vara kärlek.
Så inte längre.
Idag fick jag nämligen reda på att han är jättearg, för det har visat sig att han inte är den lilla filipinskans ende sugar daddy, utan hon har försörjt sig på pengaförsändelser från flera män. Men tro inte att M lät sig nedslås av ett sådant litet missöde, nejdå; han har letat upp en ny filipinsk tjej under tjugo att uppvakta och göra till sin, och nu har jag släppt alla försök på att vara openminded eller tycka om honom.
M är ett äckel.
2 comments:
Amen, broder. Ett äckel.
Hopplöst fall.
Post a Comment