Paltkoma

Fru och jag har just avnjutit ännu en julmiddag, den här gången med kalkon, brysselsprutor, rostad potatis, grönkål, tranbärsröra och en magnifik sås. Tag skeden dit du kommer eller hur det nu var.
Gosse så mätta vi blev. Men det var inte slut där!

Nej sedan följde en Christmas pudding av tyngsta slag. Den kom förmarinerad i en blandning av port och konjak, men för att vara riktigt på den säkra sidan fick den en dosis fin mörk rom och lite billig matlagningsersatzkonjak också. Den brann så vackert och smakade så gott att Fru och jag nu halvligger var för sig och stönar om hur mätta vi är och att allt är den andras fel och förresten borde någon ta sitt ansvar och offra sig på den sista biten. Fast det klarar ingen av oss. Möjligen om en dag eller två. Hoppas ni andra också haft en fin jul och välkomna hit att göra slut på puddingen!

Fulskinka

För de där gångerna när bara fläsk inte riktigt är nog:

För våra mödrar

Se här en länk

Advent säger du?

Vi har ägnat helgen åt storhandlande, städning och pyssel. Allt förtjusande trevligt så när som på en stunds panik då lite klarröd lackfärg kom på en grädd-beige heltäckningsmatta. Lacknafta for the win som vi säger i branschen.
Nu syns det inte alls och vi är snart klara för att avrunda helgen med årgångsglögg (den har följt med oss i tre flyttar så den är så gott som linjeakvavit) och film. Dubbelt så bra går inte att tänka sig, som min far skulle ha sagt. Det enda som fattas oss är mald ingefära till pepparkaksbak, men vi har gott hopp om att asienshoppen i Canterbury skall kunna stå till tjänst där. Något för nästa helg.

Andra har haft helt annorlunda prioriteringar efter den hårda blåst som rått i flera dagar och Ramsgate main sands var fullkomligt knött av kitesurfers, bildbevis nedan.

Men matadoren var snyggast av dem alla

Äntligen kan ni, jag, vi alla få leva ut vår innersta önskan att klä oss som toreros. Alltför länge har vi fått hanka oss fram i den trista och färglösa vardagen med vad hjälpmedel vi kunnat improvisera. Vi har vikt pappershattar av SvD, rullat upp byxbenen på våra tightaste jeans och gjort dramatiska svepande gester med mormors regnponcho under glada utrop på hemsnickrad spanska. Men aldrig mer säger jag er, det är vår tid att glänsa nu!
Allt som krävs är att ni riktar er webbläsare mot flamencoexport.com, där en autentisk tjurfäktarkostym i tjusiga färger kan bli er för futtiga €1200, en spottstyver för den kräsne entusiasten.

Apropå leksaker

Till min lilla ifåne har jag laddat ner en gratisapplikation som heter polarize och låter mig göra fejkade polaroidbilder med lite text på passepartouten. Jag är som tokig och plåtar löst och fast, men igår kom fru med en lysande idé; vi borde göra ett fejkat semesteralbum från en resa vi aldrig gjort, från människor vi inte är. Jag blev eld och lågor, vi får se vad som kan bli.
Watch this space.

Oj vad tiden går

Plötsligt är det November 2009, och jag vet inte riktigt hur det gick till. Under det gångna året har jag knappt bloggat alls och det känns lite dumt. Vad allt har inte hunnits med? Jag har jobbat förstås, folk har kommit på besök, jag fyllde fyrtio och överraskades i två omgångar av vänner som trotsade elementen och ryanair för att ta sig hit och fira mig (och ge mig finfina saker), det har spelats en rackarns massa Guitar Hero, det har gått sex år sedan jag helt spontant, överraskande och oplanerat friade till Fru (då ännu in spe så att säga) en regnig novembermorgon på en ersättningsbuss för femmans spårvagn (och så säger de att romantiken är död) (Fru kallar för övrigt spårvägen i Gbg för Sven Dufva för de släpper ingen djävul över bron) och så har jag helt nyligt skaffat en iphone som jag har svårt att lägga ifrån mig. Det är påfallande så stor roll leksaker ännu spelar i mitt liv.

Vad mer? Jo trots att det borde vara vinter fladdrade det just en fjäril utanför vårt vardagsrumsfönster, jag håller på att försöka lära mig hantera den F4 jag fått långtidslåna som del av kusin J:s fantastiska födelsedagspaket, jag har imponerat på mina arbetskamrater genom att i ett mail använda ordet "defenestration" korrekt, och det har börjat ännu en säsong av Armstrong & Miller på BBC, till min ohejdade förtjusning.

Vi ryggar inte för kvacksalveri

Storbrittanniens förtalslagstiftning är ökänt sträng, och det är därför som scientologer, stora företag som Nestlé och andra med orent mjöl i påsen alltid stämmer folk som försöker påtala obehagliga sanningar här i landet. Ett fall som uppmärksammats speciellt det senaste året är det med vetenskapsjournalisten Simon Singh som stämts av brittiska kiropraktikerförbundet för att han i en artikel i The Guardian påpekade den fullkomliga bristen på vetenskaplig grund för deras verksamhet och den lika totala bristen på bevisning för deras påstådda effektivitet.
Återigen används alltså förtalslagstiftningen inte till att skydda oskyldiga utan till att tysta belackare och inskränka yttrandefriheten.


Grunden för stämningen ligger i användandet av ordet bogus som av domaren som tog ställning till den inlämnade stämningsansökan tolkades som "uppsåtligt bedräglig", och enligt samme domare åligger det alltså nu Simon Singh och hans advokater att bevisa detta påstående för att inte fällas.
Dom har inte fallit ännu och ett flertal kända namn har engagerat sig i frågan på Singhs sida, så vi får väl se hur det går. Själva artikeln minus meningen som stämningen grundar sig på finns att läsa HÄR eller HÄR för den som föredrar svenska. Läs och sprid!

För övrigt ber jag om ursäkt för min långa frånvaro men jag har haft det lite tunt med inspirationen sedan jag började pendla 3 timmar om dagen...