French and Saunders gör Harry Potter

Från den årliga välgörenhetsgalan Comic Relief:

Feodalsamhället strikes back

För den som inte bott i UK kan det vara svårt att förstå precis hur feodalt samhället här fortfarande är. Som svensk ser man inte nödvändigtvis landägande som grunden för samhället men precis så är det här. Ta bara en titt på den här artikeln på BBCs website och förundras.
Personligen gillade jag det här förslaget på hur man kan vända landägarskapet mot lorden:

"There is a fairly simple way to make this less of a viable option. The locals should embrace the fact they have a lord, and make use of his services. 1: For minor issues on the manor, enforce your right for the lord to hear your case in the "Manorial Court" a forum for dealing with the day to day running of the Manor, which he must provide at his expense. The lord MUST also ensure all tenants are informed of the details of the manorial courts. 2: Ensure the lord is keeping proper records of all tenures, eg numbers of chickens, goats cattle etc (this is a required duty) The added expense of running these tasks as well as the many others that a Lord is required to provide would make the fact of having this title more trouble than it is worth.
Mark Scott, Camberley Surrey."

För den som är nyfiken på en titel kan man bli skotsk laird eller lady för en billig penning här.

Webcomictips ånyo

VisaLisa tipsade om denna förtjusande LOLcatserie (klicka bilden för länk):

They're coming to take me away

Eller nja, they may be coming to take me away. Efter två år och sju månader på samma tjänst (kan vara nytt personligt rekord) har jag nu fått veta sådär lite inofficiellt att jag i princip har fått jobb på big blues tech support. Bättre betalt, mindre övertid och inte cover varenda djävla månadsslut.

Eftersom det trots allt rör sig om big blue tänker jag inte lita på ett ord de säger innan jag har det skriftligt men tanken på att det kan vara sant gör mig gladare.
Håll tummarna hörni.

Olyckligtvis har jag inte Napoleon XIV:s originalversion på jobbdatorn så ni får hålla tillgodo med Neuroticfishversionen medan ni tumhåller:
Download Now

Hur minns ni Fanny&Alexander?

Bergman är död, och det är sorgligt men det han lämnar efter sig lär inte bli bortglömt i första taget så han hade all anledning att dö nöjd med sitt verk. Fast mitt mest bestående minne av honom var hur han beskrev hur lätt Erland Josefsson hade för att tjejer och hur han själv hade fått slita - han beskrev sig själv om jag minns rätt som en "kärlekens ardenner" - vilket kan synas en smula magstarkt av en man som nuppade varenda liten nymfett som kom i hans väg. Harriet, Liv, Bibbi, och en lång rad andra. Nio barn på fem äktenskap talar sitt tydliga språk.
Detta om detta.

Bland hyllningarna idag fann jag denna som fick mig att undra om ordföranden för teaterförbundet och jag verkligen sett samma film (klicka för att läsa):Jarl Kulle som roué i all ära, men hur stor del av filmen är den första julen jämfört med allt det som följer? Jan Malmsjö var den som satte outplånliga spår hos i alla fall mig första gången jag såg hela filmen.

Därför en kort omröstning; hur minns ni Fanny och Alexander?

Högre länder får man leta efter

Har haft vännen R på besök och vår letargiska läggning till trots har vi hunnit med bla en tur till de västliga högländerna. Från Greenock for vi via Erskine bridge till Loch Lomond och därifrån via Inveraray till Oban. Som vanligt gäller klicka på bilderna för full storlek.

Ben Lomond, den sydligaste munron

Utsikt från Rest and be thankful


Vy från Inveraray mot det av träd skymda slottet och den gamla bron


Skotskt landskap


När man ser det litegrann såhär från Oban

I Oban besökte vi det lilla destilleriet (23 000 liter i veckan är tydligen peanuts i whiskysammanhang) och gick guidad tur. Sedan var det dags att styra norrut igen, mot Glencoe - min favoritplats i Skottland. På vägen tog vi kaffepaus på södra stranden av Loch Levens mynning och gjorde en avstickare om lilla byn kinlochleven mest för att vägen är så vacker.

Mina vinterbleka fötter får komma ut för att blända populasen och skrämma kor i sin


Vy över byn Glencoe från Loch Levens norra strand


Lilla Kinlochleven ligger inklämt mellan bergen


Början till själva passet Glencoe, Hagrids stuga i HP-filmerna brukar ligga till vänster i bild


Svårt att göra den här platsen rättvisa i bild

Klyftan strax h om mitten är den över vilken bron spändes i Monty Python and the Holy Grail. John Cleese vågade inte gå över utan det föll på Terry Jones. Till höger dalen där Rob Roy gömde den boskap han stal från Campbells.

Sedan var det dags att vända söderut via den fjällnatur med hedar och myrmark som finns öster om Glencoe och ner mot frodigare trakter igen.

Kings House inn ligger i en egen liten dunge på heden

Lite svensk fjällnatur nästan

Ogenerad hjort

Något mer modest hjort i höglandspanorama

Så kom vi då tillbaka till Loch Lomond och hemtrakterna igen.

Skotskare blir det inte

The bonnie, bonnie banks

Gourock i motljus - snart hemma efter lång dag

Det är över - SPOILERS

Skulle du inte ha läst senaste Pottharry rekommenderar jag att du återkommer när du gjort det. Du är varnad.





Nu har sorgearbetet börjat för fru som måste finna sig tillrätta i en värld där Severus Snape är död. Att han var en hjälte när han dog är klen tröst när dumme Harry och de andra korkade barnen minsann får leva och yngla av sig. Hjälten i hela historien är död; hans död var onödig, och nu är Fru otröstlig. Hon har försökt intala sig att "yeah it was really sad WHEN THE LADY STOPPED WRITING THE GUY" men det fungerar faktiskt inte så. Litterära karaktärer är nog så verkliga och man kan investera lika mycket känslor och tid i dem som i andra människor.
En del av detta är att hon sörjer sin allra första fandom och jag förstår henne, men kanske att hon kan hitta en annan kärlek, en ny intelligent, besk man med lite djup i karaktären. Gregory House är nog det närmaste som bjuds just nu, men det kan ju dyka upp nya...

Annars kunde man hoppas att Rowling gör som Neil Gaiman och ger ut en volym till bara för att knyta ihop alla trådar hon lämnat hängande, men sådan tur kanske vi inte har.
Hursom, sorgearbetet fortgår och det tröstas med glass och kattmagekliande.
Dessutom frossar hon i Russian Reversals och skratt hjälper. Bidrar med en egen hastigt klippt och klistrad (jag vet att den inte håller sig till regeln om att sista ordet skall vara you, men vadfan):

Det dundrar uti rättens krater

Rättmätig vrede av en kraft man kunde önska sig från svenska politiska kommentatorer. Lånad från Bitch PHD.