Jag är så trött på Big Blues säljare och ekonomifolk. Så väldigt, väldigt trött att jag idag gjorde något som kanske var dumt; jag sände följande mail.
Eventuella uppmärksamma läsare får gärna komma med kommentar om huruvida det märks vad jag gjort eller inte, för lite nervös är jag.
Tack för ditt mail XXXXXX
Antagligen har jag missförstått ditt tidigare mail i frågan.
Du får förstå jag jobbar på att skaffa dig ett svar här men
inte bara är det andra personer inblandade i detta; detta är i
ganska hög grad beroende av XXXXXXXX tar tid.
Iochförsig förstår jag din otålighet, men ha förståelse.
Rimligtvis borde jag kunna ha ett svar till dig innan veckan är ute, men
överhuvudtaget tar XXXXX långt tid, särskilt då XXXX - så är processen utformad.
Vad som bidragit här är att XXXXX skickade in själva XXXXXXXXXXX
ett bra tag efter att de XXXXXXX, i vissa fall flera månader efteråt.
Naturligtvis gör vi vad vi kan för att få ett snabbt avslut på detta.
Uppdatering: ÖversättarHelena har nu lugnat mig, mitt akrostikon är kanske inte så tydligt som jag fruktade... :)
Tuesday, October 31, 2006
Job satisfaction
Labels:
Arbeit macht unfrei
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
7 comments:
Jag tänker så det knakar, men jag fattar ärligt talat ingenting! Borde jag göra det?
Tack! :)
Moahaha! Nu fattade jag! Underbart roligt!
Barnsligt men skönt att få det ur sig...
Den var bra den!
Ah - till och med jag fattade. Fast en rad var lite "utanför" inte sant?
Ökenråttan: Jo, det får ju se någorlunda naturligt ut också :)
Post a Comment