165 mil på två dagar

Propaganda i trafiken

Så var själva flyttlasset avklarat efter att vännen Rob hjältekört ToR Gourock-Ramsgate. Idag skall jag säga upp mig från jobbet och sedan återstår flyttstädningen (det värsta blir att göra sig av med kattsakerna - jag tycker mig fortfarande i ögonvrån se en liten svans slinka runt hörnen därhemma) här att göra innan jag kan flytta med gott samvete någon gång i januari.
Fast ikväll är det tidigt i säng för gosse så trött man blir av resandet.

Få en kick av Rut, 66

Vi hade i alla fall tur med vädret. Om än lite kallt var det soliga och klara dagar vi fick för vår långfärd, och fantastiska solnedgångar bägge dagarna. Söndag morgon i Ramsgate hann vi tom med en fika i solen nere på stranden.

En insikt jag fick av resan var hur inihelvete gigantiskt London är. Bara att köra förbi staden tar flera timmar. Åh vad jag inte har lust att bo där. Glasgow däremot skulle jag hemskt gärna vilja få bo i en gång - det är en av de trevligaste städer jag besökt. Men nu är det alltså Baggesgrind som gäller. Ny stad, nya vägar att lära sig, nya människor att lära känna och nytt jobb att hitta. Utmaningar så det räcker alltså.

En frostig kväll i midlands

Vår lilla Mimsa är död

Bara några månader fick vi, men de var fina. I fredags reste hon och jag ner till Kent med tåg, i lördags förundrades Fru och jag över hur hon omedelbart fann sig tillrätta i nya lägenheten och hittade sina favoritställen så gott som genast.
I söndags blev hon plötsligt svag i bakbenen och dålig och när vi kom fram till veterinären var det över. En tumör i hennes mjälte hade brustit och hon blödde till döds snabbt och efter vad vi förstår relativt smärtfritt, hon blev helt enkelt svagare och svagare tills hon slocknade. Från pigg och glad till död på två timmar.


Vi försöker finna tröst i att vi gjort allt rätt, och att även om någon av de veterinärer som undersökt henne hade hittat tumören så hade den förmodligen varit inoperabel, särskilt för en såpass gammal katt.
Tröst för ett tigerhjärta - vi vill ha vår älskade kisse tillbaka.

Decemberstorm i Battery Park

Snart bor jag inte i Skottland längre - det känns konstigt.
Men för all del är det ett ganska bra tillfälle att lämna Gourock: vår hyresvärdinna kommer att vilja sälja lägenheten under 2008, kommunstyrets planer på att förstöra allt som är charmigt med Gourock i hopp om att dra till sig young professionals från Glasgow fortskrider och vädret är ganska ruttet just nu.



Jag tror det här blir bra.

Så var det dags...

Imorgon far Mim och jag söderöver med tåg. Äntligen skall hon få flytta ner till Fru, och om en månad följer jag efter. På tiden, minst sagt.


moar funny pictures