Illegalning

Bilden de inte ville att ni skulle få se*: Big Blues campus en regnig dag i Mars.
Den lilla bondgården på krönet i bakgrunden är också jourhem för hittekatter, en av vilka har smitit och numer bebor stora blås område där den tigger mat av utomhuslunchande och fångar möss och småfågel. Den ser väldigt välfödd ut för att vara vildkatt så det möjligt att den kompletterar på annat håll.


*Det är nämligen olagligt att fotografera utan tillstånd på min arbetsplats.

Kan det verkligen vara gott?

Fyndat på Tesco - vår lokala jättematvarubutik:

Härmelin

ÖversättarHelena har gjort det, så jag apar efter och räknar härmed upp några underliga fakta om mig själv.

1. Jag har turnerat med en cirkus som eldslukare. I första min ungdom, eller sommaren innan jag fyllde arton iaf, var jag ute med vad som då var Sveriges 12:e största cirkus (av 15 just då). Vi turnerade i sydsverige: från Skåne till Hallandsgränsen; västerut genom Småland till Blekinge och genom Blekinge söderut till Skåne igen. Jag var på omslaget till Smålandsposten och allt, så väldigt lokalt får jag sägas ha fått mina femton minuter.
Utbrytarkungen och jag - klasskamrater som bägge sommarjobbade såhär - delade vagn och småmobbades av de andra för vår som det ansågs fjolliga vana att vilja tvätta oss varje dag.
Eftersom cirkusen var liten hjälptes alla åt att resa och riva tält, bygga gradäng och affischera, och jag kan berätta att ni har inte känt stank förrän ni i trettiogradig värme i stekande sol suttit på huk under en tjock tältduk med bägge händer på en vinsch medan det över er står en man som tvättat sig två gånger på hela sommaren och drar i en vajer. Bara så ni vet alltså.
Inledningsvis uppträdde jag som solguden Apollo (med neongul hårspray i luggen och lakanstoga) men övergick sedan till att iförd skjorta, fluga och väst hålla en liten föreläsning för publiken om hur vi eldätare (en bortglömd minoritet) lever.
Fru försöker övertala mig till att skriva ett filmmanus om denna min cirkussommar, men eftersom jag envist motstår att skapa ngt på allvar får vi se hur det går med det.


2. Jag ordlekstramsar nästan omedvetet i dagligt tal (fast inte lika mkt på engelska på jobbet).
Detta skyller jag i lika delar på min mor och Lennart Hellsing.

3. Av att få direkta order blir jag pinsamt trotsig. Om en chef som vill hävda sin auktoritet börjar rya och peka med hela handen blir jag tre år gammal och sätter hälarna i. En sak jag fått kämpa med ibland för att klara mig i arbetslivet.

4. Jag har inga kvalitetskriterier för vad jag läser. Just för stunden plöjer jag en bok om britternas bortglömda kolonialkrig, en postmodern pulpdeckare och har precis börjat nosa på Pynchons senaste. All läsning är bra läsning.

5. Mitt högljudda skratt har generat mer än en flickvän. På bio, teater eller i sällskap har jag enligt dem gjort bort mig. Bah humbug säger jag.

6. Egentligen knyter det där med skrattet an till en annan sak: Jag har med åren blivit hemskt ogenerad, vilket ibland besvärar mina nära och kära. Be bara Fru berätta om Bodyshopincidenten vid kopparmärra om ni någonsin får tillfälle...

Addendum:

7. Fru påpekade en liten egenhet jag har som jag själv aldrig ens reflekterat över; får jag välja mellan att äta middagsrester från gårdagen eller normal frukost väljer jag i varje enskilt fall resterna.
Go figure...

Apropå min vårpromenad häromdagen...

...så insåg jag just att jag av någon anledning inte tog med den mest dramatiska bilden. Så kan vi ju inte ha det, så här är den.

Länketle länk

Tack vare denna väldigt bra post på Crooked Timber fanns jag detta utmärkta bloginlägg som känns enormt relevant inte minst här i landet där de engelska domarnas stockreaktionära åsikter kommer fram titt som tätt.

Mitt hundrade blogglande - hipp hurra!

Det skall vi fira med en för tillfället egenhändigt ihopsnickrad seriestripp. Om jag skall försöka sammanfatta mina första hundra får det nog bli med ordet fladdrigt. En känsla av telefonblock liksom.

Fast jag kämpar oförtrutet vidare och vem vet - om hundra inlägg kan det ha stabiliserat sig en smula.

Och så säger de att medierna inte tar sitt ansvar för folkhälsan

"Next week the print team is planning an unconventional experiment: We are NOT going to cover Paris Hilton. Barring any major, major news, we are not going to put a single word about Paris on the wire...If something does come up, big or small, we encourage discussions on whether we should write about it."
-- internal memo from AP entertainment editor Jess Washington

Vår igår

Följde Fru till gymmet efter jobbet igår och då vädret var väldigt fint beslutade jag mig för att försöka hinna fånga solnedgången från Tower Hill.
Jag lyckades nästan, som synes nedan.

Måne över Gourock

Lågt vatten i Cardwell Bay (till höger i bild)

Nästan uppe på toppen, dramatiska buskage

Solen hade precis hunnit ner bakom Dunoon

Regnet kommer smygande över Holy Loch

Själva tornet på kullen (inte så upphetsande kanske)

Har jag nämnt att Skottland är väldigt vackert?